I det här avsnittet pratar vi om vikten av att våga välja och välja bort, hur smalt du egentligen bör nischa dig och varför du alltid tjänar på att gå i kundens skor.

Som vanligt får du också några bra exempel från verkligheten.

Har du en fråga eller någonting du vill att vi tar upp i podden, hör gärna av dig! Du når oss via mejl: hej@starkarevarumarke.se eller via meddelande på Substack eller Instagram: @starkarevarumarke

Vi blir också glada om du prenumererar på podden och lämnar en recension om du tycker om den.

Tack för att du lyssnar!

Lever du som du lär?

Det var en fråga som dök upp när vi spelade in ett avsnitt av Varumärkespodden sist. En ganska enkel fråga, egentligen, men också en som går att fundera en hel del över. För det är ju precis det vi förväntar oss av andra människor och av de företag och organisationer vi väljer att ha en relation till.

Vi vill att det ska finnas en koppling mellan det någon säger och det personen faktiskt gör. Och när det gäller varumärken är det inte annorlunda.

I vår förra artikel skrev vi om varför ett starkt varumärke behöver byggas inifrån och ut. Att det inte räcker med en snygg grafisk profil eller en genomtänkt kommunikation om det inte finns en tydlig grund bakom. Men vad händer egentligen när det yttre och det inre inte stämmer överens? När ett företag lovar en sak men levererar något helt annat, eller när de värderingar som kommuniceras utåt inte verkar påverka besluten som fattas?

Det är då vi riskerar att förlora något av det allra viktigaste ett varumärke har: människors förtroende.

När utsidan lovar mer än insidan kan hålla

Det första man kanske tänker på när man pratar om ett varumärkes utsida är det visuella. Hur företaget ser ut, hur webbplatsen är utformad och hur annonserna kommunicerar. Och visst spelar det roll. Ett genomarbetat visuellt uttryck kan skapa ett professionellt intryck och inge förtroende.

Men vad händer om det som möter oss bakom den snygga fasaden inte alls motsvarar förväntningarna?

Det har blivit allt vanligare med exempelvis webbutiker som ser både professionella och förtroendeingivande ut, men där verkligheten visar sig vara en helt annan. Produkterna kanske inte alls motsvarar bilderna, leveransen dröjer i veckor och när kunden vill returnera varan visar det sig att returen måste skickas till Kina på egen bekostnad.

I vissa fall bygger butikerna till och med upp en berättelse om ett svenskt företag med en fysisk butik, komplett med bilder på människor som sägs stå bakom verksamheten. Men när någon börjar granska företaget närmare visar det sig att berättelsen inte stämmer.

Det är ett tydligt exempel på hur det visuella uttrycket och kommunikationen kan skapa associationer som inte har någon förankring i verkligheten.

Vi har båda varit nära att gå på den här typen av upplägg. Och det är nog just det som gör dem så effektiva. De som ligger bakom har förstått hur man skapar ett intryck av trovärdighet och använder det för att få oss att fatta ett köpbeslut.

Men det är stor skillnad mellan att skapa ett varumärke som människor vill välja och att skapa en fasad som får dem att köpa en produkt en gång.

Den som försöker bygga en långsiktig verksamhet behöver förtroende som håller över tid. Den som enbart är ute efter snabb försäljning kan däremot vara beredd att offra det för en kortsiktig vinst.

Och det är viktigt att skilja på de två. För ett starkt varumärke byggs inte genom att få människor att tro att du är något du inte är. Det byggs genom att gång på gång ge dem skäl att lita på dig.

Varumärkeslöftet måste hålla i verkligheten

Men det behöver inte handla om bedrägliga webbutiker för att insidan och utsidan ska hamna i otakt.

Tänk dig att du får hem ett reklamutskick från en bilbesiktningsfirma som lovar den bästa kundservicen, de fräschaste stationerna och smidiga besiktningar till ett bra pris. Du bestämmer dig för att boka en tid, men när du kommer dit möts du av en smutsig lokal, otrevlig personal och en process som är betydligt krångligare än du hade förväntat dig.

Då har företaget skapat förväntningar som upplevelsen inte kan leva upp till.

Det intressanta är att besvikelsen kanske hade blivit mindre om företaget inte hade profilerat sig så tydligt kring just kundservice och fräscha lokaler. Vi hade fortfarande kunnat tycka att upplevelsen var dålig, men företaget hade inte brutit mot ett lika tydligt löfte.

Det här är en viktig del av varumärkesarbetet. All kommunikation skapar förväntningar, och ju tydligare vi uttrycker vad människor kan förvänta sig av oss, desto viktigare blir det att vi också kan leverera på det.

Det betyder förstås inte att företag ska lova mindre eller vara försiktiga med att berätta vad de är bra på. Tvärtom behöver ett varumärke vara tydligt med vad det står för och varför kunderna ska välja det. Men löftena måste ha en förankring i verksamheten.

Om kundservice är en viktig del av varumärket behöver medarbetarna förstå vad det innebär i praktiken. Om smidighet är ett löfte måste processerna utformas så att kunden faktiskt upplever dem som smidiga.

Det räcker alltså inte att formulera ett bra budskap. Det behöver också märkas i mötet med kunden.

När värderingarna blir en del av marknadsföringen

Samma princip gäller när företag kommunicerar sina värderingar, inte minst inom hållbarhetsområdet.

I vår förra artikel lyfte vi IKEA som ett exempel på hur en idé kan genomsyra både erbjudandet och verksamheten. Men även starka varumärken kan hamna fel när de försöker omsätta sina värderingar i kommunikation.

År 2019 lanserade IKEA en regnbågsfärgad version av sin klassiska blå bärkasse. Tanken var att lyfta mångfald och alla människors lika värde. Men kampanjen möttes av kritik eftersom det inte var tydligt hur försäljningen skulle bidra till att stötta hbtqi-communityt eller hur initiativet hängde ihop med företagets eget arbete.

Kritiken handlade bland annat om så kallad pinkwashing: att använda symboler och budskap kopplade till hbtqi-personers rättigheter för att stärka sitt eget varumärke, utan att det finns ett motsvarande engagemang bakom.

Problemet var alltså inte att IKEA ville visa sitt stöd för mångfald. Problemet var att människor ifrågasatte om det fanns tillräckligt mycket bakom själva budskapet.

Senare samma år ändrades upplägget så att överskottet från försäljningen gick till organisationer som arbetar för att stötta hbtqi-personer. IKEA har därefter också bidragit med pengar till organisationer som arbetar med dessa frågor.

Det illustrerar något viktigt: när ett företag får kritik för att kommunikationen inte stämmer överens med det människor förväntar sig behöver det inte vara slutet på relationen. Men då krävs det att företaget lyssnar, tar kritiken på allvar och faktiskt gör något åt problemet.

Att kommunicera sina värderingar är inte fel. Tvärtom kan det vara ett sätt att visa vad företaget vill bidra med och vilken riktning det vill ta. Men ju tydligare företaget profilerar sig kring en fråga, desto större blir också förväntningarna på att engagemanget ska vara äkta.

Det är en sak att säga att man bryr sig. En annan att visa det genom sina beslut och handlingar.

Beslut som krockar med det varumärket säger sig stå för

Ett annat exempel, som väckte stor uppmärksamhet här i Värmland, var Färjestad BKs rekrytering av ishockeyspelaren Cal Foote sommaren 2026.

Foote hade ingått i det kanadensiska juniorlandslag som vann JVM-guld 2018. Efter lagets firande anklagades han och fyra andra spelare för sexuella övergrepp i samband med en händelse på ett hotell. Spelarna nekade till brott och frikändes i domstol. Efter separata processer bedömde däremot Hockey Canada och NHL att spelarnas agerande stred mot respektive organisations regler och normer, vilket ledde till avstängningar.

När Färjestad senare meddelade att klubben värvade Foote hänvisade sportchefen till att klubben kände till historiken och hade gjort en noggrann bedömning innan beslutet fattades.

Reaktionerna lät dock inte vänta på sig. Supportrar, medlemmar, sponsorer och andra ifrågasatte värvningen. Och för att förstå varför behöver vi titta på mer än själva rekryteringsbeslutet.

Färjestad har nämligen under lång tid profilerat sig som en förening som arbetar med värdegrund, jämställdhet och goda förebilder. Genom initiativet Stort Hjärta och andra satsningar har klubben lyft fram vikten av positiva attityder, trygghet och ansvar, både på och utanför isen.

Det är en tydlig del av det varumärke klubben har byggt upp.

När värvningen presenterades uppstod därför en konflikt mellan två bilder: å ena sidan klubben som säger sig arbeta aktivt med värderingar och förebilder, å andra sidan beslutet att rekrytera en spelare vars agerande i den tidigare händelsen hade lett till omfattande kritik.

För kritikerna handlade frågan inte enbart om huruvida Foote hade dömts för ett brott. Det handlade också om vilka värderingar klubben ville stå för och vilka personer den ville förknippas med.

Efter två dagar meddelade Färjestad att samarbetet med Foote avslutades. Klubben hänvisade till att situationen hade blivit polariserad och ohållbar.

Men det fanns ytterligare en detalj i efterspelet som gjorde händelsen särskilt intressant ur ett varumärkesperspektiv.

I en intervju med Värmlands Folkblad berättade klubbens hållbarhetsansvarige, som arbetar med kultur, värdegrund och initiativet Stort Hjärta, att han inte hade blivit tillfrågad inför rekryteringen. Han uttryckte också att värvningen inte var något han kunde stå bakom utifrån sina personliga värderingar och att den inte stämde överens med det arbete klubben bedrev.

Det väcker en intressant fråga: hur förankrade var egentligen de värderingar som Färjestad kommunicerade utåt när ett så viktigt beslut fattades?

En värdegrund kan vara välformulerad och synlig i all kommunikation, men om den inte påverkar besluten i verksamheten riskerar den att bli just det – ord på en hemsida.

Vi kan förstås inte veta exakt hur resonemangen såg ut internt eller vilka avvägningar som gjordes. Men händelsen visar hur snabbt det kan uppstå en trovärdighetskonflikt när ett beslut uppfattas stå i strid med det ett varumärke länge har sagt sig representera.

Och det är en viktig lärdom. Värderingar behöver inte bara finnas, de måste också vara vägledande när beslut ska fattas. Även när det är obekvämt, kostar pengar eller innebär att man måste välja bort något som på kort sikt verkar fördelaktigt.

Varför reagerar vi så starkt när ett varumärke sviker?

Det är lätt att tänka att människor överreagerar när ett företag gör något som inte stämmer med deras förväntningar. Det är ju trots allt bara ett företag. Varför blir vi så besvikna?

En del av förklaringen är att vi människor använder associationer och tidigare erfarenheter för att förstå världen omkring oss. Vi kan inte analysera alla alternativ från grunden varje gång vi ska fatta ett beslut. I stället använder vi mentala genvägar som hjälper oss att orientera oss.

Volvo förknippas exempelvis ofta med säkerhet, IKEA med funktionell design och Apple med design och innovation. De här associationerna gör det enklare för oss att förstå vad ett varumärke står för och vad vi kan förvänta oss av det.

Men ett starkt varumärke kan bli mer än en genväg till ett köpbeslut. Det kan också bli en del av vår identitet.

Vi kanske är stolta Färjestad-supportrar, väljer ett klädmärke för att vi delar företagets värderingar eller föredrar ett visst företag eftersom vi känner att det representerar något vi själva tror på. Då handlar relationen inte längre bara om produkten eller tjänsten. Den handlar också om vilka vi är och vad vi själva vill förknippas med.

När ett varumärke som vi känner starkt för agerar på ett sätt som strider mot våra värderingar kan det därför kännas personligt. Vi blir besvikna, arga eller känner oss lurade. Ibland kan vi till och med känna oss dumma för att vi litade på någon som inte levde upp till våra förväntningar.

Det är också en anledning till att det kan vara så svårt att återvinna förtroende när ett varumärkeslöfte bryts. Företaget har inte bara gjort oss missnöjda med en produkt eller en upplevelse. Det har rubbat vår bild av vem företaget är.

Dessutom tenderar negativa upplevelser att väga tungt i våra bedömningar. Inom psykologin brukar detta beskrivas som negativity bias, alltså vår tendens att lägga större vikt vid negativ information än vid motsvarande positiv information.

Det innebär inte att varje negativ upplevelse automatiskt förstör ett varumärke. Men det hjälper oss att förstå varför ett enda tydligt löftesbrott kan få stor betydelse, särskilt om det bekräftar en misstanke eller står i skarp kontrast till den bild företaget har byggt upp.

Samtidigt finns det en annan sida av saken. Om ett företag har byggt upp ett starkt förtroende under lång tid kan kunderna också vara mer benägna att ha överseende med ett misstag. Vi tänker kanske att alla kan göra fel, snarare än att det här är precis vad vi kunde förvänta oss.

Skillnaden ligger ofta i hur företaget hanterar situationen. Tar det ansvar, lyssnar på kritiken och försöker rätta till det som blivit fel? Eller går det i försvarsställning och fortsätter som om ingenting har hänt?

Starka varumärken behöver inte vara perfekta. Men de behöver vara trovärdiga, också när något går fel.

Prenumerera nu

Att leva som man lär börjar på insidan

Så vad kan vi då lära oss av allt det här?

Först och främst behöver vi vara tydliga med vad varumärket ska stå för. Vilka värderingar ska vägleda verksamheten? Vilken personlighet vill vi förmedla? Vad lovar vi våra kunder och vad ska skilja oss från alternativen?

Men det räcker inte att formulera svaren. De behöver också omsättas i praktiken.

Om kundservice är en central del av varumärket behöver medarbetarna förstå vad det innebär i deras vardag. Om hållbarhet är en viktig del av positioneringen behöver det finnas ett konkret arbete bakom kommunikationen. Och om företaget säger sig stå för vissa värderingar måste de också påverka vilka beslut som fattas och vilka samarbeten man väljer att ingå.

Här har ledningen ett särskilt stort ansvar. Det går inte att anlita en konsult för att formulera en värdegrund, sätta upp den på väggarna och sedan förvänta sig att resten av organisationen ska börja leva efter den av sig själv.

Värderingar behöver förankras i kulturen, och det arbetet börjar med dem som leder verksamheten. Medarbetare tittar inte bara på vad chefer säger, utan också på vad de själva gör, vilka beteenden som uppmuntras och vilka beslut som fattas när värderingarna ställs mot andra intressen.

Det är så en företagskultur formas över tid.

En annan viktig del är att rekrytera människor som kan stå bakom företagets värderingar och att ge dem förutsättningar att omsätta dem i sitt arbete. För det är ofta i mötet mellan människor som varumärket blir verkligt.

Det spelar ingen roll hur snygg logotypen på massagestudion är om massören inte lyssnar när du säger att behandlingen gör ont. Och det spelar ingen roll om matbutiken har lite lägre priser än konkurrenterna om du gång på gång möts av otrevlig personal.

Varumärket finns inte bara i det företaget säger om sig självt. Det finns också i det människor faktiskt upplever.

Och när det gäller hållbarhetskommunikation finns det en princip som är värd att ta med sig: Walk then talk. Gör jobbet först och kommunicera sedan det du faktiskt har gjort. Annars riskerar du att hamna i greenwashing, pinkwashing eller någon annan form av kommunikation där bilden utåt inte motsvarar verkligheten.

Ju tydligare ett företag profilerar sig kring en viss fråga, desto viktigare blir det att kunna visa vad engagemanget innebär i praktiken.

Det handlar inte om att aldrig göra fel

Att leva som man lär betyder förstås inte att ett företag aldrig får ändra sig, göra misstag eller behöva ompröva sina beslut. Verksamheter utvecklas, förutsättningarna förändras och ibland visar det sig att ett initiativ inte blev så bra som man hade tänkt sig.

Det avgörande är hur företaget agerar då. Om det lyssnar, tar ansvar och gör de förändringar som behövs kan en svår situation också bli ett tillfälle att visa vad varumärket faktiskt står för.

Men det kräver att viljan att leva upp till sina värderingar är större än viljan att bara se bra ut utåt.

För i slutändan är det inte de finaste formuleringarna på webbplatsen, den snyggaste kampanjen eller den mest genomarbetade värdegrunden som avgör om ett varumärke är trovärdigt.

Det är hur allt det där märks i verkligheten.

Så innan du bestämmer vad ditt företag ska kommunicera om, fundera på vad ni faktiskt gör. Och innan du lovar kunderna något, fundera på om hela verksamheten är rustad för att leva upp till det.

För ett starkt varumärke handlar inte bara om att säga rätt saker. Det handlar om att göra det du säger.

Vi pratar green washing, pink washing och andra liknande begrepp. Och vi ger exempel på några organisationer som råkat trampa i klaveret. Några som lyckats rädda upp det efteråt och några som inte lyckats lika bra.

Och vad är egentligen de psykologiska faktorerna bakom att vi blir så besvikna när ett varumärke inte lever upp till det organisationen säger sig stå för?

Lyssna på avsnittet så får du svaren.

Har du en fråga eller någonting du vill att vi tar upp i podden, hör gärna av dig! Du når oss via mejl: hej@starkarevarumarke.se eller via meddelande på Substack eller Instagram: @starkarevarumarke

Vi blir också glada om du prenumererar på podden och lämnar en recension om du tycker om den.

Tack för att du lyssnar!

Det är lätt att börja med det som syns.

En ny webbplats ska byggas. Den grafiska profilen känns gammal. Sociala medier behöver få fart. Eller så upplever du att kommunikationen helt enkelt har blivit spretig och att det är dags att göra om.

Det är förstås precis det som behövs ibland. Men innan du börjar förändra det yttre kan det vara värt att stanna upp ett tag och fundera på vad som finns bakom. Vad det yttre egentligen ska signalera och spegla från det som finns på insidan.

För ett starkt varumärke handlar inte bara om hur det ser ut eller vad du säger. Det handlar om att alla delar och kontaktytor signalerar samma sak och att du lever upp till de förväntningar som det yttre och din kommunikation skapar.

För att lyckas med det behöver du ha en stabil grund att stå på och bygga ditt varumärke inifrån och ut.

Börja med grunden

Innan du bestämmer hur ditt varumärke ska kommunicera behöver du ha en bild av vad det faktiskt ska stå för. Vad är viktigt? Vad vill ni bidra med? Vad gör er relevanta för målgruppen – och vad skiljer er från andra?

Det är en del av grunden i en varumärkesplattform. När den är tydlig blir det lättare att ta ställning i de många beslut som följer.

Och det är ofta här det blir tydligt varför det inte räcker att bara förändra det som syns.

Om grunden är otydlig blir det svårt att veta vilket uttryck som är rätt, vilka budskap som är viktigast eller hur kommunikationen ska hänga ihop. Då är det lätt att börja följa det som andra gör i stället.

Att hitta sin plats i bruset

Vi lever i en tid där det är enklare än någonsin att producera innehåll. AI gör det möjligt att snabbt skapa texter, bilder och annat material, samtidigt som trender och format sprids med hög hastighet i sociala medier.

Det skapar stora möjligheter, men också en risk: att varumärken börjar likna varandra allt mer.

Det kan vara frestande att haka på det som fungerar för andra. Men ett starkt varumärke behöver inte vara först med varje ny trend. Det behöver vara tydligt med varför det ska väljas framför alternativen.

Det är där positioneringen blir viktig. Den hjälper ett företag eller en organisation att hitta sin plats på marknaden och göra det tydligt vad som skiljer dem från konkurrenterna.

När positionen är tydlig blir det också lättare att skapa en konsekvent kommunikation. Och i en värld där allt fler kan producera innehåll blir det mänskliga ännu viktigare: personligheten, värderingarna och det egna perspektivet.

Det är sådant som är svårt att kopiera.

När det du står för märks i det du gör

Men det räcker inte att veta vad ett varumärke ska stå för. Det behöver också märkas i verkligheten.

IKEA är ett bra exempel.

Företagets idé om att skapa en bättre vardag för de många människorna syns inte bara i kommunikationen. Den återkommer i produkter, design, priser och kundupplevelse. IKEA har också under lång tid arbetat med företagskultur och värderingar, bland annat för att skapa en gemensam riktning för medarbetare och ledare.

En av värderingarna är kostnadsmedvetenhet. Den kan fungera som ett konkret beslutsfilter i produktutvecklingen. Om produkten ska vara tillgänglig för många behöver priset vara en utgångspunkt, och därefter behöver form, funktion, kvalitet och andra faktorer vägas mot det.

Det är ett bra exempel på skillnaden mellan en värdering som står på en vägg och en värdering som faktiskt påverkar verksamheten.

När det du säger också påverkar det du gör blir varumärket trovärdigt.

Det gäller inte bara produkter och kommunikation. Det gäller också människorna som möter kunderna varje dag.

Hur medarbetare upplever sin arbetsplats påverkar möjligheten att leverera det företaget lovar. Därför hänger varumärke, företagskultur och kundupplevelse nära ihop. Ett starkt varumärke behöver helt enkelt vara förankrat även på insidan av organisationen.

Och om varumärket är du?

Samma princip gäller när du bygger ett personligt varumärke.

Det handlar inte om att visa upp allt om dig själv eller att göra ditt privatliv offentligt. Autenticitet betyder inte att alla delar av livet måste vara en del av varumärket.

Men det behöver finnas en trovärdig koppling mellan den du är, det du står för och det du visar utåt.

Försöker du bygga ett varumärke utifrån någon annans uttryck eller framgångsrecept kan du visserligen få uppmärksamhet. Men du riskerar också att attrahera människor som egentligen inte passar dig och skapa förväntningar som blir svåra att leva upp till.

Det blir helt enkelt svårt att bygga något långsiktigt på en grund som inte är din egen.

Prenumerera nu

Ge människor tid att känna igen dig

En annan viktig del av ett starkt varumärke är konsekvens.

När du själv har pratat om samma sak länge kan det börja kännas tjatigt. Du kanske är trött på ditt budskap, ditt visuella uttryck eller på att upprepa samma idé.

Men medan du har hört det hundra gånger kanske målgruppen precis har börjat lägga märke till det.

Det betyder inte att ett varumärke aldrig ska förändras. Tvärtom behöver det utvecklas när verksamheten och omvärlden förändras. Men det finns en skillnad mellan att utveckla sitt varumärke och att hela tiden börja om.

Det vi behöver komma ihåg är att igenkänning tar tid.

Det är därför starka varumärken ofta kräver något som är mindre spännande än en ny logotyp eller en ny trend: tålamod och uthållighet.

Så var börjar man?

Inte nödvändigtvis med den perfekta varumärkesplattformen eller med att ha alla svar på plats. Men någonstans behöver det finnas en tydlig grund att utgå ifrån.

Vet du vad varumärket ska stå för? Vet du vilken plats du vill ta på marknaden och varför människor ska välja dig? Och framför allt: finns det en koppling mellan det du säger och det du faktiskt gör?

Om grunden är tydlig blir det yttre mycket enklare att forma. Då kan design, kommunikation, innehåll och kundupplevelse bli olika uttryck för samma kärna, i stället för separata delar som ska försöka få varumärket att hänga ihop.

Det är också så vi har tänkt kring vår egen podd, Varumärkespodden. Vi hade kunnat vänta tills formatet var perfekt, alla avsnitt var planerade och vi visste exakt vart den skulle ta vägen.

Men vi visste varför vi ville göra den, vad vi står för och vilka frågor vi vill prata om. Så vi började där.

Resten får utvecklas längs vägen.

Precis som ett varumärke.

Så för att sammanfatta: Börja inifrån. Var tydlig med kärnan. Och låt sedan utsidan spegla det som faktiskt finns där.

Vi visar också på lyckade exempel från verkligheten, vad man riskerar om man INTE gör grundjobbet först och varför tålamod är en avgörande egenskap.

Har du en fråga eller någonting du vill att vi tar upp i podden, hör gärna av dig! Du når oss via mejl: hej@starkarevarumarke.se eller via DM på Instagram: @starkarevarumarke

Vi blir också glada om du prenumererar på podden och lämnar en recension om du tycker om den.

Tack för att du lyssnar!

När vi säger ordet varumärke är det lätt att tänka på en logotyp. Kanske ser du en färg, en förpackning eller ett namn framför dig. Något visuellt som gör att du kan känna igen ett företag eller en produkt.

Men ett varumärke är egentligen något mycket större. När vi på Starkare Varumärke pratar om varumärken brukar vi använda en ganska enkel definition:

Ett varumärke är alla samlade associationer som finns i människors huvuden.

Det handlar alltså om allt det vi tänker, känner och förknippar med ett företag, en produkt, en person eller en plats. Och det är just det som gör varumärken så intressanta.

För våra associationer påverkar våra förväntningar – och våra förväntningar påverkar i sin tur hur vi faktiskt upplever det vi möter.

Pepsi eller Coca-Cola?

Ett av de mest klassiska exemplen på detta är kampen mellan Pepsi och Coca-Cola.

1975 lanserade Pepsi en kampanj som kallades The Pepsi Challenge. I köpcentrum runt om i USA fick människor smaka på Pepsi och Coca-Cola ur omärkta glas och sedan välja vilken de tyckte bäst om.

När deltagarna inte visste vilket varumärke de drack föredrog en majoritet Pepsi.

Det var förstås ett ganska besvärligt resultat för Coca-Cola. Och det blev ännu mer intressant när Coca-Cola gjorde egna tester och fick liknande resultat. I blindtester föredrog många den sötare Pepsi-smaken.

Så Coca-Cola gjorde något väldigt drastiskt. Man ändrade sitt recept.

Den nya smaken testades mot den gamla i omfattande tester och fick ett positivt resultat. 1985 lanserades därför New Coke och den gamla Coca-Cola togs bort.

Men då hände något som Coca-Cola inte hade räknat med. Människor blev väldigt upprörda.

Varför?

Jo, för Coca-Cola hade testat produkten, men inte hela varumärket.

Människor hade under lång tid byggt upp minnen, känslor och associationer kring den gamla smaken. Coca-Cola var inte bara en läsk. Det var också traditioner, kultur, personliga minnen och förväntningar.

När människor såg Coca-Cola-flaskan förväntade de sig att innehållet skulle smaka som Coca-Cola alltid hade gjort. Det var en del av upplevelsen.

Så till slut fick Coca-Cola ta tillbaka den gamla smaken.

Och exemplet visar något viktigt:

Vi upplever inte bara produkten. Vi upplever också varumärket.

Det sitter inte bara i huvudet

Det här kan kanske låta lite abstrakt. Men det finns faktiskt forskning som visar att våra varumärkesassociationer påverkar hur vi upplever själva produkten.

2004 genomförde forskare vid Baylor College of Medicine i Texas ett experiment där de återskapade Pepsi Challenge. Deltagarna fick prova Coca-Cola och Pepsi både i blindtest och när de visste vilket varumärke de drack.

När deltagarna visste att de drack Coca-Cola påverkades både deras upplevelse och preferens. Forskarna såg också aktivitet i delar av hjärnan som bland annat är kopplade till minne och känslomässig bearbetning.

Det betyder alltså att informationen om vilket varumärke vi konsumerar kan påverka hur vi upplever själva produkten.

Det är ganska fascinerande när man tänker på det.

Vi dricker inte bara Coca-Cola. Vi dricker också våra minnen av Coca-Cola. Våra associationer. Våra känslor. Våra förväntningar.

Dina egna upplevelser väger tungt

Och här kommer kundupplevelsen in.

För hur mycket ett företag än kommunicerar om sig självt är det i slutändan människors egna erfarenheter som formar varumärket.

Tänk dig att du åker tåg ofta och att tåget är försenat åtta gånger av tio. Då kan du se hur många annonser som helst där företaget berättar om punktlighet och en smidig reseupplevelse. Men du kommer förmodligen ändå inte att tro på det.

Din egen erfarenhet har redan sagt något annat.

Det här är också en fråga som vi kommunikatörer ofta behöver ställa oss:

Är det här egentligen ett kommunikationsproblem – eller är det ett verksamhetsproblem?

Om en produkt inte håller vad den lovar, servicen fungerar dåligt eller kundupplevelsen inte lever upp till förväntningarna går det inte att kommunicera bort problemet. Ett verksamhetsproblem kan helt enkelt inte lösas med kommunikation.

Därför är verksamhetsutveckling minst lika viktigt som kommunikation när man bygger ett starkt varumärke. Det handlar inte bara om att berätta rätt saker. Det måste också finnas en verklighet bakom berättelsen som människor faktiskt kan uppleva.

Prenumerera nu

Tänk på en handtvål

Vi kan också se det här i något så vardagligt som en handtvål.

Tänk dig att du är hemma hos en vän och ser att det står en handtvål från Rituals i badrummet.

För många av oss är Rituals ett varumärke som förknippas med lyx, vardagsnjutning, snygg design och känslan av att unna sig något lite extra. Så det är troligtvis de associationer du också får när du ska tvätta händerna efter badrumsbesöket.

Men tänk om Ritualstvålen hade tagit slut och din vän hade hällt i en billigare tvål i Rituals-flaskan istället? Hade du då märkt någon skillnad? Eller hade du fortfarande sett Rituals-flaskan och fått samma förväntningar och upplevelser av lyx när du använde tvålen?

Vi kan också tänka oss ett motsatt scenario.

Vad hade hänt om den äkta Rituals-tvålen hade hällts över i en vanlig tvålflaska från Ica, hade du fått samma känsla av lyx då?

Förmodligen inte.

Samma produkt. Olika varumärke på flaskan. Olika upplevelse.

Det är ett enkelt exempel på hur våra associationer påverkar det vi faktiskt upplever.

Vi väljer inte bara med förnuftet

Vi människor tycker gärna om att se oss själva som rationella. Vi jämför alternativ, väger för- och nackdelar och fattar sedan ett genomtänkt beslut. Men känslorna spelar en betydligt större roll än vi kanske vill erkänna. Och ofta handlar det om något större än att en produkt helt enkelt “känns bra”.

Varumärken kan säga något om oss själva.

Vilka vi är. Vilka värderingar vi har. Vilka människor vi vill tillhöra. Eller hur vi vill uppfattas av andra.

Om vi vill signalera status kanske vi väljer varumärken som förknippas med status. Om hållbarhet är viktigt för oss söker vi oss kanske till varumärken som står för sådana värderingar. Och om vi vill signalera kreativitet och individualitet kan vi dras till varumärken med stark personlighet eller som sticker ut från mängden.

Vi väljer alltså inte bara utifrån vad produkten är. Vi väljer också utifrån vad den betyder för oss.

Så vad är egentligen ett varumärke?

Om vi ska sammanfatta det kan vi säga att:

Ett varumärke är alla de tankar, känslor och associationer vi har kring något.

De här associationerna skapar förväntningar. Och förväntningarna påverkar i sin tur hur vi upplever det vi faktiskt möter.

Det är därför varumärkesarbete handlar om så mycket mer än logotyper, färger och slogans. Det handlar om att förstå:

Vad vill vi vara förknippade med? Vad vill vi att människor ska känna när de möter oss? Vilka förväntningar skapar vi?

Och kanske viktigast av allt:

Lever vi upp till förväntningarna?

För ett starkt varumärke byggs inte bara genom det vi säger om oss själva. Det byggs genom summan av alla de erfarenheter och upplevelser som människor får av oss. Och det är i deras huvuden som vårt varumärke till slut finns.

Vi pratar också om förväntningar, kundupplevelser och om Coca Colas dundertabbe på 80-talet när de undervärderade sitt eget varumärke.

Har du en fråga eller någonting du vill att vi tar upp i podden, hör gärna av dig! Du når oss via mejl: hej@starkarevarumarke.se eller via DM på Instagram: @starkarevarumarke

Vi blir också glada om du prenumererar på podden och lämnar en recension om du tycker om den.

Tack för att du lyssnar!

Har du en fråga eller någonting du vill att vi tar upp i podden, hör gärna av dig! Du når oss via mejl: hej@starkarevarumarke.se eller via DM på Instagram: instagram.com/starkarevarumarke

Hoppas du vill följa med oss!

Strategier, målgrupper, positionering och kommunikation… Allt det är så klart viktigt när du ska bygga ditt varumärke. Men det finns något annat som vi inte pratar om lika ofta, men som många gånger avgör hur långt du faktiskt kommer i ditt varumärkesbyggande. För oavsett hur genomtänkt din strategi är eller hur bra dina produkter och tjänster är, finns det en sak som kan sätta stopp för din utveckling långt innan marknaden gör det. Nämligen du själv. Eller rättare sagt, din hjärna: ditt undermedvetna och dina mentala försvarsmekanismer.

Det här gäller särskilt för dig som är soloprenör, när varumärket mer eller mindre ÄR du. Då blir dina egna begränsningar också företagets begränsningar.

Mitt eget största hinder

För min egen del har en av de största utmaningarna framför allt handlat om perfektionism. Både i mitt yrkesliv som anställd och när jag drivit eget. Jag vill gärna att allt ska vara helt genomtänkt och felfritt innan jag vågar publicera något. Att erbjudandet ska kännas färdigt. Att hemsidan ska vara perfekt. Att formuleringarna ska bli precis rätt.

För någon låter det kanske som en styrka. Men väldigt ofta blir det tvärtom. För perfektionismen gör att jag aldrig blir nöjd och därför lägger alldeles för mycket tid på detaljer, väntar för länge och skjuter upp viktiga beslut. Det kan också leda till att jag låter bli att publicera inlägget jag har förberett till sociala medier, låter utkastet till nyhetsbrev ligga kvar oskickat och så vidare. Perfektionismen blir i de lägena en enorm broms- eller till och med stoppkloss som håller mig tillbaka från att göra det jag vill.

Därför har jag övat väldigt mycket på att tänka ”good enough” genom åren. Och försökt jobba på att det är okej att göra fel. Att det inte innebär att JAG är fel.

Andra kroksben vi sätter för oss själva

För perfektionism bottnar egentligen i rädsla. Rädsla för att göra fel. Rädsla för att inte duga. Rädsla att ingen ska gilla det jag gör. Att ingen ska gilla MIG.

Samma sak är det med många andra mentala hinder som kan slå till när vi minst anar det. Kanske känner du igen dig i några av de här exemplen:

• Du jämför dig ständigt med andra och känner att du ligger efter.

• Du tvivlar på om du verkligen är tillräckligt kunnig för att ta plats.

• Du väntar på att känna dig redo innan du vågar synas.

• Du är rädd för vad andra ska tycka om du uttrycker en tydlig åsikt.

• Du fastnar i överanalyserande istället för att fatta beslut.

• Du ger upp för tidigt när resultaten inte kommer direkt.

• Du har ett mindset som får dig att se hinder oftare än möjligheter.

Alla de här sakerna påverkar hur vi bygger våra företag. Och därmed också hur vi bygger våra varumärken. Det påverkar om vi vågar applicera våra strategier fullt ut. Om vi vågar kliva ut i den där positioneringen vi har bestämt oss för. Om vi vågar ta steget ut i rampljuset och synas. Om vi vågar stå för våra värderingar, även när vi blir ifrågasatta. Och om vi orkar fortsätta framåt mot våra mål även när det känns tungt.

Ett starkt varumärke byggs inifrån och ut

Att bygga ett starkt varumärke som person eller soloprenör innebär alltså lika mycket personlig utveckling som strategier och kommunikation. Precis som att varumärkesarbetet i en större organisation innebär lika mycket verksamhetsutveckling och arbete med kultur och ledarskap.

Vi pratar ofta om att ett varumärke byggs inifrån och ut. Det innebär dels att strategierna i grunden behöver vara autentiska, alltså kännas äkta. Men också att organisationen behöver LEVA varumärket. Det vill säga att alla medarbetare på företaget agerar utifrån de överenskomna strategierna och värderingarna. Och att alla beslut som fattas och all kommunikation som görs baseras på det. Det är då varumärket så småningom blir starkt, när allt företaget gör, över tid, signalerar samma sak.

När du vill bygga ditt personliga varumärke eller är soloprenör så innebär det att det är DU som måste leva varumärket. Våga visa dig själv, stå för den du är, vara konsekvent och göra det du åtagit dig att göra. Vilket inte alltid är helt lätt. Det kräver mod, tålamod, medvetenhet och självledarskap. Och verktyg för hur du identifierar och hanterar hjärnspökena när de dyker upp.

För om du inte jobbar med din personliga utveckling samtidigt som du jobbar med ditt företags, så kommer du inte att nå längre än dina nuvarande mentala begränsningar. Och ditt varumärke kommer inte att bli starkare än dina mentala muskler.

Vilka är dina hinder?

Så ställ dig själv frågan: Vad är det som ofta dyker upp hos mig och hindrar mig från att göra det jag vill?

Och när du har svaret på det, fortsätt med frågan: Vad behöver jag göra för att bryta igenom det hindret och komma framåt mot mina mål?

Lycka till!

“Vilken väg ska jag välja?” frågar Alice. “Det beror på vart du är på väg”, svarar katten. “Det vet jag inte.” “Vad spelar det då för roll vilken väg du tar?”

Den klassiska dialogen från Alice i Underlandet fångar varför det är så viktigt att veta vad du vill uppnå. För om du inte vet vart du vill, hur ska du då kunna välja rätt väg?

Hur ser din målbild ut, på både kort och lång sikt? Vem vill du vara, och var vill du befinna dig, om några månader? Om ett år? Om tre år?

Kanske vill du bli mer synlig inom din bransch, få fler kunder, byta jobb eller etablera dig som expert inom ditt område? Ju tydligare målbilden är, desto lättare blir det att fatta beslut som tar dig i rätt riktning.

Bryt ner det stora till något görbart

Att veta vart du vill är avgörande för att kunna ta ut riktningen. Men ska vi vara ärliga räcker det inte. Det är först när du omsätter ambitionen i konkreta aktiviteter som något faktiskt börjar hända.

När målbilden är på plats är nästa steg att göra den hanterbar. Du behöver en handlingsplan.

Ditt mål kan kännas långt bort från där du står idag. Men som bekant består varje resa av många små steg, och det finns bara ett sätt att komma framåt: ett steg i taget.

Om ditt mål är att synas mer inom din bransch kan handlingsplanen till exempel innehålla aktiviteter som att:

• publicera innehåll regelbundet

• delta i relevanta nätverk

• dela med dig av din kunskap i utvalda forum

• bygga relationer med personer inom ditt område.

Genom att bryta ner det abstrakta och stora till mindre delar tar du makten över resan och omvandlar inspirationen till handlingar som tar dig framåt.

Fokusera på det du kan göra idag

Vi är inte så säkra på att folk egentligen vill äta elefanter, så liknelsen om att göra det i små bitar känns ganska absurd. Men precis som i dialogen mellan Alice och katten har liknelsen något att lära oss: det till synes omöjliga blir möjligt när du delar upp det i hanterbara steg.

Fråga dig själv:

• Vilka konkreta steg behöver jag ta?

• Vad kan jag göra redan den här veckan?

• Vilka vanor behöver jag skapa för att komma närmare mitt mål?

Orka… finns det inte någon genväg?

Visst är det ändå lockande att hoppas hitta den där magiska genvägen? Ett viralt inlägg på sociala medier. Ett möte med rätt person. Ett lyckokast som förändrar allt.

Visst kan det hända. Men då har du osannolik tur. Och den som verkar ha mest tur (läs framgång) är ofta också den som målmedvetet tränar, gör jobbet och utvecklar sina förmågor.

Precis så är det med varumärken. Starka varumärken byggs genom små, medvetna och konsekventa handlingar över tid. Därför räcker det inte att ha mål. Du behöver också en tydlig och hanterbar plan för att nå dem. Först när målbilden möter handling börjar förändringen på riktigt.

Så hur ser din målbild ut? Och vilket är det första steget i din handlingsplan?

Handlar ett starkt varumärke om att ha en snygg logga? Göra viralt innehåll i sociala medier? Bli vän med rätt personer? Nja… inte riktigt. Så låt oss ta det från början.

Ditt varumärke handlar om hur andra människor uppfattar dig. Och det kommer avgöra om du får de där kunderna, karriärmöjligheterna, samarbetena eller den stora följarskaran du drömmer om.

Den positiva nyheten är att du själv kan påverka det! Genom att jobba strategiskt med ditt varumärke ökar du dina chanser att nå ut i mängden med vem du är och på så sätt bygga relationer och skapa förtroende hos de som gillar dig och det du gör.

Grunderna i strategiskt varumärkesbyggande

Ett varumärke brukar definieras som ”alla samlade associationer i människors huvuden”. Ditt varumärke är alltså vad andra (som inte är nära vänner och familj) tänker, tycker och förknippar med dig eller ditt företag. Och ALLT du gör, både medvetet och omedvetet, bidrar till att forma bilden av dig själv hos andra. Allt från hur du och din webbsida, Instagramflöde och liknande ser ut, till vad du pratar om, hur du pratar om det, vad du tänker om dig själv, vilka du samarbetar med och vad andra säger om dig.

Du har alltså ett varumärke redan, oavsett om du vill det eller inte. Den goda nyheten är att du kan påverka det. Genom att arbeta strategiskt med ditt varumärke kan du se till att människor uppfattar dig på det sätt du vill. Eller i alla fall öka chanserna för det. Och därmed göra ditt varumärke till din allra största konkurrensfördel.

Bygg ditt varumärke. Inifrån och ut.

För att bygga ett starkt varumärke tror vi starkt på att du måste vara sann mot dig själv och andra för att lyckas. Att låtsas vara någon du inte är håller aldrig i längden och slutar ofta väldigt illa när bubblan väl spricker. När du ska börja med ditt varumärkesarbete behöver du alltså först blicka inåt och bli tydlig med vem du är innan du börjar kommunicera och marknadsföra dig utåt. I bloggen pratar vi därför mycket om de här tre stegen:

Blicka inåt

Definiera dina drömmar och drivkrafter, vad du står för, dina styrkor och svagheter samt vad som definierar dig som person.

Ge varumärket liv

Vad behöver du göra för att uppfattas så som du vill? Vilka mål ska du sätta och vilka konkreta steg ska du ta för att nå dit?

Visa vem du är

När de första stegen är på plats är det till slut dags att börja visa världen vem du är, hitta de som gillar dig och tala om vad du vill!

Har du redan ett starkt varumärke?

Tidigare konstaterade vi att du redan har ett varumärke. Men har du ett starkt varumärke? Du har kanske hört uttrycket ”syns du inte så finns du inte”? Det stämmer. För om ingen vet om att du finns så kan ju ingen köpa av dig eller head hunta dig till det där drömjobbet. Men du behöver också synas på rätt sätt och för rätt personer för att nå dit du vill. Så att de du vill nå väljer just dig i stället för dina konkurrenter.

Varumärken mäts i tre steg:

1. Kännedom – hur många i din målgrupp känner till att du finns och vad vet de i så fall om dig?

2. Attityd – vad känner de för dig? Är de positivt eller negativt inställda? Har de förtroende för dig?

3. Köp/lojalitet – Har målgruppen handlat av eller anlitat dig? Är de nöjda? Kan de rekommendera dig till andra?

Ju högre kännedom, ju positivare attityd och ju högre lojalitet ditt varumärke har, desto starkare är det. Och det i sin tur innebär att du kan ta mer betalt, få större uppdrag, mer tid över eller vad just du drömmer om.

Okej, jag vill jobba med mitt varumärke! Hur ska jag göra?

Det är ju fantastiskt kul att du vill satsa på dig själv och ditt varumärke! Förutom våra tips i det här inlägget kommer vi på Starkare Varumärke att ge konkreta tips och råd framöver kring varje steg du bör ta i utvecklingen av ditt varumärke. Så se till att prenumerera så missar du ingenting!

Din målgrupp behöver snabbt förstå vad du står för och vad som gör dig unik. Därför är berättelsen om dig ett av dina mest kraftfulla verktyg. Vad vill du att andra ska bära med sig efter att ha mött dig? Det är dags att formulera din story.

Du kommer sällan ha tid att förklara för andra allt du har gjort, vad du kan och vart du är på väg. Dessutom är vår uppmärksamhet väldigt begränsad. Det går sekundsnabbt att bilda sig en bestående bild av någon.

Samtidigt behöver andra förstå berättelsen om dig för att kunna relatera, förstå varför just du är värd att lyssna till och varför de ska connecta med dig. Därför är det så viktigt att formulera kärnan i vad du vill förmedla, även när du bara har några få ögonblick på dig att göra avtryck.

Det handlar alltså inte om att beskriva allt du är och kan erbjuda, utan att sätta ord på essensen och göra det på ett sätt som stannar kvar.

Du behöver en berättelse – inte bara fakta

När vi ska beskriva oss själva fastnar många i att rada upp vad de kan, vad de har gjort och vad de erbjuder. Men det är sällan det som gör att någon minns dig. Människor minns berättelser och anledningen är enkel: våra hjärnor är programmerade för det.

För att våra energisparande stenåldershjärnor ska orka bry sig om vad du säger och lägga det på minnet behövs känslor och associationer. Vi söker ständigt efter samband och igenkänning. Samtidigt bombarderas vi av komplexa budskap varje dag och är experter på att sålla bort det som inte känns relevant.

Vad betyder det för dig som vill sticka ut och bli ihågkommen? I stället för att fråga dig själv “vad ska jag berätta om mig?”, testa att vrida på det: ”vad vill jag att andra ska ta med sig från berättelsen om mig?”

Sätt ord på det allra viktigaste

Av alla tusentals budskap vi möter varje dag är det ytterst få som fastnar. För att just ditt ska göra det räcker det inte att informera. Du behöver beröra och vara tydlig.

Ett sätt är att formulera din hisspitch. Hisspitchen är en kort och kärnfull beskrivning av dig, som du kan leverera på allt från 30 sekunder till ett par minuter.

Din hisspitch ska snabbt och tydligt svara på:

• Vad du står för.

• Vad som skiljer dig från mängden.

• Vad du vill bidra med.

Att formulera det är också bra för att hitta dina kärnbudskap, som du sedan kan bygga all din kommunikation kring. Kom bara ihåg att ha substans bakom allt du säger, för att det ska landa rätt och vara trovärdigt behöver det vara genuint.

Bygg upp det som på film

Berättelser är djupt rotade i vårt DNA. Genom människans historia har det varit den person som kunnat förmedla erfarenheter, faror och lärdomar genom berättelser som varit den man lyssnat på och följt. Berättelser är också något vi får med oss genom hela livet, ända sedan barnsben, och vi vet intuitivt att de har något att lära oss.

Vad är då receptet för att forma en berättelse som berör? En stark berättelse har riktning, känsla och utveckling. Tänk som en film:

• Intro – var börjar din berättelse?

• Känsla – vad har du upplevt som format dig?

• Vändpunkt – vad fick dig att se saker på ett nytt sätt?

• Cliffhanger – vad driver dig idag?

• Avslut – vad vill du att andra ska ta med sig?

Här gäller det att våga välja. Säger du för mycket blir det urvattnat. Säger du för lite fattar ingen grejen. Håll dig till några få budskap. Precis som i sagan är tre ett magiskt nummer. Har du fler kärnbudskap än så riskerar du att spreta och tappar publiken.

Bygg trovärdighet genom att göra, inte bara säga

Det är lätt att säga “jag brinner för…” eller “jag är passionerad kring…”. Men det är först när du visar det genom konkreta exempel som det blir på riktigt. Din berättelse behöver föras fram genom anekdoter, verkliga situationer och små berättelser ur verkligheten. Det bygger trovärdighet och förståelse.

Vi vill alla gärna tro att vi fattar logiska beslut. Men i praktiken är det ofta känslorna som avgör. Så nu är det dags att formulera din berättelse och hisspitch, utifrån de känslor du vill väcka. När du lyckas händer något viktigt: du blir tydligare, mer intressant och lättare att minnas. Samtidigt får du en röd tråd att hålla i och kärnbudskap att återkomma till, oavsett kanal eller sammanhang.

Det finns en grundregel inom kommunikation och varumärkesbyggande: ALLT kommunicerar. Det vill säga allt du gör och säger, vilka du omger dig med, ditt kroppsspråk, vilket innehåll du lägger ut och så vidare, skickar signaler om vad du står för, vad du kan och varför du är värd att lyssna till. Och så det som har störst betydelse av allt vid digital kommunikation och vid det första intrycket: hur du och din kommunikation SER UT. Det kallas för visuell identitet. 

När någon ser eller träffar dig för första gången har du ungefär tre sekunder på dig att göra ett första intryck. Ännu kortare tid om det är på sociala medier. Du hinner alltså inte ens säga något innan det vi ser har fått oss att bilda en uppfattning om dig. Det första intrycket är dessutom något vi tenderar att hålla fast vid. 

För att andra ska uppfatta dig på det sätt du vill, behöver du alltså bli medveten och göra strategiska val utifrån hur du vill uppfattas. Exempelvis när det gäller typsnitt, färger och bilder. Men också ditt eget utseende, klädsel och vad du kopplar ihop dig själv med (andra varumärken eller personer till exempel). 

Låt oss ta några exempel

Vad får du för associationer när du ser en bild på någon som är propert klädd i skjorta och kostym, eller en fin blus och kjol? Som är väldigt välvårdad, har märkeskläder och poserar med självförtroende i blicken på ett exklusivt inrett kontor? 

Och vad tänker du när du ser en person som sitter i lotusställning med slutna ögon och ett lätt leende på läpparna? Med håret löst fladdrande i vinden på en sandstrand medan solen sakta går ner vid horisonten? 

De här två bilderna och personerna skickar helt olika signaler, eller hur? Signaler som får dig att skapa olika associationer till respektive person, tolka vad de vill förmedla och avgöra om de är rätt för dig eller inte.  

Allt kommunicerar

Bilder kan starkt påverka det personliga varumärket. Men även typsnitt, färger och andra visuella element skickar signaler och bidrar till helheten av varumärket. Naturligtvis tillsammans med det du säger och gör. Eller INTE säger eller gör. Som sagt – ALLT kommunicerar. 

Ditt varumärke avgör alltså vilka du attraherar som vill följa eller bli dina kunder, men också vad de får för förväntningar på dig: hur du är som person och vad du kan leverera. 

Det viktiga är alltså att ditt visuella uttryck speglar din kärna – det som är DU. Men också att du bestämmer och är tydlig med din nisch, ditt budskap och vilka du vill ha som följare eller kunder. Vad är viktigt för dem för att du ska vara relevant?  

Här kommer några tips för att hitta rätt i din visuella identitet: 

• Ta fram dina ledstjärnor och fundera över hur du kan förmedla dem i din visuella identitet. Om trygghet är en av ledstjärnorna till exempel, vilken färg speglar den känslan bäst? 

• Fundera också över hur du vill att din drömkund, följare eller arbetsgivare ska uppfatta dig. Professionell? Glad och sprallig? Kreativ? Hur kan du få fram rätt känsla visuellt? 

• Skapa en moodboard med inspirationsbilder. Låt det ta lite tid att välja ut bilderna och känn efter vad som stämmer bäst överens med både dig själv och känslan du vill ge din målgrupp.  

• Använd Canva eller något annat verktyg för att ta fram visuella exempel på hur dina inlägg skulle kunna se ut utifrån din moodboard. Testa gärna olika typsnitt och färger och lek dig fram för att hitta rätt. 

• När du har landat i ett eller ett par alternativ som du gillar, stäm gärna av med någon du litar på, helst från din tilltänkta målgrupp. Fråga vad de får för associationer jämfört med det du vill signalera. Justera om om det inte riktigt landar rätt. 

• Ta gärna några foton av dig själv (eller anlita en fotograf eller kompis) där du är klädd så som du vill uppfattas. Se till att ta många foton vid samma tillfälle i olika positioner, med olika ansiktsuttryck och kroppsspråk. Gärna med olika klädbyten också.  

Tips på vad du INTE ska göra: 

• Välj inte en visuell identitet som inte är du. Exempelvis en färg eller kläder som du egentligen inte tycker om, bara för att det är ”strategiskt” rätt. Då är risken stor att du snart använder något annat istället, eller känner dig obekväm i dina kläder. Och det skickar också signaler. Dåliga sådana.  

• Försök inte vara någon du inte är. Framställ inte dig själv som framgångsrik, supercool eller som expert i något ämne om du inte är det. Då bygger du ett luftslott och skapar förväntningar som du inte kan leva upp till. Och det kommer förr eller senare att genomskådas, vilket innebär att ditt förtroende är förbrukat.       

Sammanfattningsvis: Bli medveten om vad du signalerar och gör medvetna val av din stil och din visuella identitet. Försök att hitta balansgången mellan att framställa dig som personen du vill vara och den du är just nu. Din stil och ditt uttryck ska vara något du kan leva länge med. Att vara konsekvent i sin visuella identitet är nämligen det som skapar igenkänning och förtroende över tid. Det här kommer vi att prata ännu mer om i kommande blogginlägg framöver. 

Det räcker inte att veta vem du är. Du behöver också bryta ner din vision till konkreta mål och aktiviteter för att nå dit. Och så klart se till att du uppfattas så som du vill. Det är nu fas två i vår varumärkesmodell kommer in: Ge varumärket liv.

Från insikt till uttryck 

I första fasen satte du ord på det som är din kärna: din identitet och din vision. Snyggt jobbat! Men en vision utan riktning och plan riskerar att bli just det – fina formuleringar i ett dokument. Och om du inte lyckas förmedla vem du är när du kommunicerar med andra, ja då var ju den övningen också förgäves... 

Att ge varumärket liv handlar framförallt om två saker:  

1. Att få orden på pappret (din kärna) att genomsyra dig och allt du gör och kommunicerar. För det är först då du blir tydlig för andra.  
   

2. Att göra målbilden konkret och omsätta den i bestämda steg framåt. För ingen har någonsin nått sina drömmar utan att ta action. 

Och så en bonus... Att jobba med övningar som stärker dina mentala muskler som hjälper dig att uppnå dina mål.

Du behöver titta på kärnan i ditt varumärke och fråga dig själv: 

• Hur behöver jag och min kommunikation se ut och vad behöver den innehålla för att jag ska associeras med det jag vill? 

• Vad behöver jag berätta för att få förtroende och bli ihågkommen? 

• Vilka mål har jag på kort och lång sikt, exempelvis de närmsta månaderna, om ett, tre och fem år? Vilka konkreta steg ska jag ta för att nå dit? 

• Har jag rätt kunskap, beteende och mindset för att nå dit jag vill? 

Här stannar många upp. Eller backar. För nu blir det lite mer obekvämt, och det är också poängen med utveckling – det ska kännas, då är det på riktigt. 

Ge varumärket liv - i fyra steg:

Steg 1: Skapa ditt unika uttryck 

För att andra ska uppfatta dig på det sätt du vill, behöver du ge dem rätt associationer. Du skickar hela tiden signaler om vad du står för, vad du kan och varför du är värd att lyssna till. Att skapa sitt unika uttryck, som skickar rätt signaler, handlar om att bli medveten och omsätta varumärkeskärnan till en tonalitet, ett tilltal och ett grafiskt uttryck som stämmer överens och får fäste.  

Steg 2: Formulera berättelsen om dig 

Människor älskar berättelser och de är viktiga för att du ska bli ihågkommen. När du har en berättelse att återkomma till, som kopplar an till din målbild, kan den bli ett kraftfullt verktyg som leder dig dit du vill. De som du vill nå ut till, det vill säga din målgrupp, behöver berättelsen om dig för att kunna relatera till och connecta med dig. Så att du inte bara blir en i mängden. 

Steg 3: Mål och handlingsplan 

Du har förhoppningsvis redan en idé om vart du vill ta dig. Om inte, är det hög tid att fundera över det nu! När du har målbilden på plats är det dags att bryta ner den till olika delmål på kort och lång sikt, för att därefter börja planera för hur du ska ta dig dit. Vilka aktiviteter behöver du genomföra för att nå dit och samtidigt bygga ett starkare varumärke? Här handlar det alltså om att bryta ner det stora till något görbart. 

Steg 4: Manifestation och mindset 

Det sista steget i fas två handlar om att vässa dina mentala muskler och ge dig själv de bästa förutsättningarna för att lyckas. Genom psykologiska knep och verktyg som positivt tänkande, visualisering, självjournal och affirmationer förbereder du dig på bästa sätt inför fas tre – att börja synas.

Bryggan mellan självkännedom och synlighet 

Fas två i varumärkesmodellen kan summeras som bryggan mellan självkännedom och synlighet och det är här ditt varumärke faktiskt tar form, magin börjar hända och du går från idé till något verkligt. 

I kommande blogginlägg kommer vi att prata mer om vart och ett av dessa fyra steg och gå in på djupet på hur du kan tänka och vad du behöver göra. 

Hoppas du vill hänga med oss då!

Det kan ta tid att förstå vad framgång är för just dig. Så var det i alla fall för mig. Jag har insett att för min del handlar det inte om att uppnå ett visst slutmål. Det är snarare något som jag vill känna.

Insikten har växt fram under det senaste året, i takt med att jag och Emely utvecklat innehåll för den här varumärkesbloggen och Instagramkontot Starkare Varumärke. Där har vi, tillsammans med er som följer oss, jobbat oss igenom grunderna i det personliga varumärket: vision, värderingar, personlighet, nisch och ledstjärnor.

Inte lätt att hitta rätt

Jag har särskilt brottats med att formulera min egen vision och nisch. Värderingarna och personligheten var mycket enklare. Därför föll det sig också naturligt att mina ledstjärnor formades ur dem. Mina viktigaste värderingar är rättvisa, empati och ärlighet. De ligger nära den jag är och vill vara. Mina ledstjärnor har jag formulerat som Göra skillnad, Mänskligt och Uttrycksfullt.

Göra skillnad handlar för mig om att jag mår bra när jag får vara med och påverka. Sätta mitt avtryck på saker som leder till att något blir bättre. Jag behöver inte stå i rampljuset och ta äran, bara vetskapen om att jag hjälpt till att göra något eller någon bättre gör mig glad. Det är också något som jag vill att andra ska känna när de samarbetar med mig.

Mänskligt handlar om en stark tro på att få vara sig själv och låta det synas. Jag har spenderat alldeles för mycket tid på att fundera på hur jag borde vara, i stället för att acceptera den jag faktiskt är, vad jag vill och hur jag känner. Händelser i livet det senaste året har stärkt den förståelsen och fått mig att se att jag, och ingen annan heller för den delen, ska passa in överallt. Vi behöver bara passa in där vi vill vara.

Uttrycksfullt fångar en kreativ ådra i mig och min starka lust efter att få skapa, särskilt skriva. Det är en del av mitt DNA och får jag inte uttrycka mig, eller hjälpa andra att göra det, saknas en stor pusselbit. Det här är också den del där jag känner att jag kan tillföra något verkligt värdefullt för andra, för vilka uttryck kanske inte kommer lika lätt.

Så definierar jag framgång idag

Med dessa insikter har något börjat förändras i hur jag ser på framgång och vad jag vill uppnå. Det handlar inte om att få ett visst jobb, status, pengar eller flytta till en viss plats. Det handlar om hur jag vill känna mig. Jag mår bra när jag får jobba med det som ligger i linje med mina värderingar, mitt varför och min passion. Och när jag får omge mig med dem som accepterar mig precis som jag är och som ger mig glädje och energi.

Jag har inte alla svar och ingen tydlig slutdestination för mitt personliga varumärke. Och jag kommer sannolikt heller aldrig att få det. Men något jag har idag, som jag inte hade innan vi startade Starkare Varumärke och började kartlägga grunderna och det unika i det personliga varumärket, är en mycket tydligare kompass. Med den blir det enklare att blicka framåt. Jag ser tydligare var jag står och kan acceptera det – samtidigt som jag vill börja formulera vad som kan bli nästa steg för att bli ännu mer sann mot mig själv och uppnå den känsla jag både vill ha och ge andra.

Kanske är det just där ett starkt personligt varumärke börjar på riktigt. När man slutar jaga destinationer och i stället tar ansvar för sin riktning, utveckling och den egna definitionen av framgång.

Vad är framgång för dig?

När jag omvandlade mitt hobbyprojekt till ett företag för drygt 10 år sedan gjorde jag som de flesta andra i liknande situation brukar göra: Jag fokuserade på mina produkter, en logga och snygga bilder på sociala medier. Det jag inte tänkte lika mycket på var vad jag ville långsiktigt med företaget, hur jag skulle berätta min och företagets historia och vilka värden jag stod för.

Företaget, som jag drev vid sidan av mitt ordinarie jobb, tillverkade tavlor och kuddfodral med typograferade och handskrivna texter på. Något jag så klart inte var ensam om. Affärerna utvecklades sakta, men med tiden blev det tydligt att det främst var de personliga produkterna och de med kärleksbudskap som var mest populära och som skiljde ut mig från andra.

Utifrån det började jag profilera mitt företag utifrån just de här ledstjärnorna: kärlek, personligt och exklusivt. Jag fick dem att genomsyra hela företaget:

• Kärlek: Jag utökade sortimentet med fler produkter med kärleksmotiv, jag berättade om min egen kärlek till ord, texter och skapandet bakom motiven. Jag hade en varm och kärleksfull tonalitet i min kommunikation och mina inlägg. Och Alla Hjärtans dag var så klart min stora högtid då jag körde störst kampanjer under året.

• Personligt: Jag lade till fler personliga motiv på mina produkter, jag började berätta mer om mig själv på webben och i sociala medier, jag byggde personliga relationer med influencers och andra kreatörer och jag var mån om en personlig tonalitet i min kundservice. Vid leverans skickade jag också med en personlig (och kärleksfull) tackhälsning till mina kunder.

• Exklusivt: Redan från början hade jag bestämt mig för att jag ville ha en exklusiv känsla för företaget och mina produkter. Dels för att min hobbyverksamhet inte längre skulle kännas ”hobby” när jag gjorde om det till företag, dels för att kunna tjäna lite mer på varje såld produkt eftersom marginalerna var så låga. Här spelade så klart det visuella stor roll, alltså känslan i bilder och styling på webb och sociala medier. Men även själva produkterna och paketeringen vid leverans behövde hålla hög kvalitet. Därför satsade jag på finare och tjockare papper på affischerna, mjukt satintyg och en exklusiv modell med vingar på kuddfodralen. Inslagningen gjordes varsamt med silkespapper och satinsnöre.

Det här fokuset ändrade allt. Jag fick fler följare, fler samarbeten och fler kunder. Det blev helt enkelt lättare för mig vad jag skulle fokusera på och göra riktigt bra, vilket i sin tur fick mig att sticka ut från mängden och gjorde mig tydligare för andra.

Tyvärr satte en mindre livskris, skilsmässa och jobbyte käpparna i hjulet för en fortsatt utveckling. Jag blev tvungen att avsluta företaget, men jag är fortsatt nyfiken på vad som hade skett om jag hade fortsatt…

Nu har jag en ny kreativ bebis med min medförälder Annica, bebisen du just nu besöker: Starkare Varumärke. Det är inget företag ännu, men en spännande resa som bara har börjat. Och den här gången gör vi som vi lär ut – bygger grunden först. För vi vet att det är då vi ger oss själva de bästa förutsättningarna för en hållbar och framgångsrik resa.

I fem inlägg här på bloggen har vi nu pratat om den första hörnstenen i att bygga ett starkt personligt varumärke: att blicka inåt. Vi har berört fördelarna med att ha en tydlig vision, varför det är viktigt att ha koll på sina värderingar, hur din personlighet kan få dig att skina samt hur du kan sticka ut från mängden med hjälp av din nisch. Nu har det blivit dags att sammanfatta allt detta genom att ta fram dina ledstjärnor.

Så vad är då ledstjärnor? Jo, det är helt enkelt kärnan av ditt arbete i den första hörnstenen: Blicka inåt. Nu ska du nämligen välja ut de allra viktigaste insikterna från din kartläggning av dig själv – det som beskriver dig allra bäst och som ringar in det unika med just dig i jämförelse med andra. Dina ledstjärnor blir sedan ett verktyg för att veta vad du ska bygga ditt varumärke kring i ditt fortsatta arbete framåt med hörnsten två och tre: Utveckla dig framåt och Visa vem du är. Vi kan likna det vid stjärnor på himlen som guidar dig på vägen (särskilt när vägen känns lite mörk eller otydlig).

Vad hos dig lyser starkast?

Tänk så här: Av allt du har skrivit ner om dig själv – vad lyser allra starkast, i dina egna och andras ögon? Är det att du har en stark och tydlig vision med ett brinnande driv att nå dit? Är det starka värderingar som du står upp för och som skiljer sig från andra i din bransch? Är det din färgstarka personlighet som folk kommer ihåg? Eller har du en unik erfarenhet och kompetens i en speciell nisch som inte så många andra har? Har du flera av dessa i kombination? I så fall – grattis! Då har du lysande förutsättningar att bygga ett starkt personligt varumärke.

Tre nyckelord

Vi rekommenderar att du väljer tre ledstjärnor och att du formulerar dessa som nyckelord. De här orden blir dina riktmärken framåt. De är också orden du vill att andra ska ha top of mind när de tänker på dig och som de använder för att beskriva dig för andra.

Välj helst nyckelord från olika delar av din kartläggning av dig själv. Det kan exempelvis vara ett ord från din vision, ett från dina värderingar och ett från din personlighet. Eller ett från din nisch och två från din personlighet. Det viktiga är att orden tillsammans fångar helheten och det starkaste hos dig.

Varför ledstjärnor?

Poängen med ledstjärnor är flera. Det handlar bland annat om att skala bort saker och göra dig tydligare i kanterna. Så att du fokuserar på färre saker och därmed lättare sticker ut ur mängden. För även om du så klart är en komplex och mångfacetterad person, så är det svårt både för dig själv och andra att komma ihåg en vision, en nisch, tre till fem värderingar och kanske minst lika många personlighetsord... Ska du försöka förmedla allt det på en gång så blir du otydlig och luddig. Och därmed, tyvärr, mindre minnesvärd.

Ledstjärnorna hjälper dig också att bli mer unik. Du är kanske inte ensam om att ha en viss vision. Men tillsammans med dina värderingar blir kanske sättet du vill nå visionen på unik? Eller så finns det fler i din nisch men ingen annan med just din personlighet.

Ja, du förstår nog poängen. Så nu är det din tur att hitta det som lyser upp vägen för dig!

Tips på hur du tar dig an uppgiften:

Spana i din bransch. Börja med att göra en liten spaning av din bransch eller andra personer som du konkurrerar med. Vad utmärker dem på områdena vision, värderingar, personlighet och nisch/målgrupper. Kan du se några mönster?

Identifiera vad som engagerar dig mest. Ta fram din egen kartläggning av dig själv och markera de delar som du själv spontant känner starkast engagemang för.

Jämför och hitta skillnaderna. Ta på dig objektiva glasögon och titta både på listan med beskrivningen av din bransch/dina konkurrenter och din egen kartläggning. Finns det några likheter och/eller skillnader? Vilka tre ord i kombination skulle skilja ut dig mest från andra? Och som du samtidigt känner att du kan äga och vara stolt över?

Känn efter och testa. Skriv ner några olika kombinationer av ord och smaka på hur de känns. Du kan även bolla med någon som fattar tänket och kan ge dig ärlig feedback.

Lev dig in i verkligheten. Testa vad dina ord skulle innebära i praktiken i ditt fortsatta varumärkesarbete. Om du till exempel valt personlighetsordet kreativ – hur kan du visa det för din omgivning? Blir upplevelsen av dig annorlunda om du väljer ordet excentrisk i stället? Och så vidare.

Nu har du alla bitar på plats för att välja dina ledstjärnor. I nästa steg tar vi dig vidare till hörnsten två: Utveckla dig framåt – där du lär dig att omsätta dina ledstjärnor i konkreta handlingar. Häng på då!

Har du någonsin funderat på varför vissa personer eller företag verkar glänsa just inom sitt område – medan andra drunknar i mängden? Svaret ligger ofta i en tydlig nisch.

Ett varumärke behöver inte vara lika känt som Apple för att vara framgångsrikt. Det viktiga är att de som du vill nå känner till dig – och att de förknippar dig med det som du vill stå för. En nyckel till att lyckas är att hitta din nisch. I tidigare blogginlägg har vi utforskat din vision, personlighet och dina värderingar. Din nisch hänger ihop med dessa och är en del av den plattform som du behöver bygga ditt varumärke på.

Varför nisch är nyckeln till ett starkt varumärke

En nisch kan beskrivas som en specialisering eller ett område där du eller ditt företag har potential att briljera. Om du strävar efter att tävla i alla OS-grenar riskerar du att inte vinna medalj i någon. Du kommer sannolikt inte heller att bli ihågkommen, åtminstone inte för dina prestationer. Tänk i stället att du är en unik pusselbit med just den form som behövs på en särskild plats. Du kanske briljerar mest genom att:

• Tilltala en specifik målgrupp?

• Lösa ett särskilt problem?

• Göra det på ett unikt sätt?

Tänk dig att du går in i en stor mataffär. I hyllan med tvättmedel står flera olika sorter. Flytande, pulver, tabletter, miljömärkt, vittvätt, kulörtvätt och så vidare. Vilken väljer du? Förmodligen den som sticker ut på något sätt eller som fyller just ditt behov. Kanske den som du tycker verkar ha högst kvalitet, är mest miljövänlig eller doftar som din favoritblomma?

Det är precis så det funkar för ditt personliga varumärke också. Du behöver bestämma dig för om du vill rikta dig till dem som värdesätter kvalitet, hållbarhet, kreativitet, enkelhet eller något annat. Våga välja nisch och du kommer att kunna betyda mycket för några, vilket i regel är mer värt än att betyda lite för många.

Så hittar du din nisch

I skärningspunkten mellan din målgrupps behov och dina styrkor ligger din nisch. Låt det ta lite tid att utveckla den. Testa, ta emot feedback och justera tills du träffar mitt i prick. Här följer fyra steg som kan hjälpa dig att komma i gång:

1. Börja med att skriva ner vad du är riktigt bra på och vilken potentiell målgrupp som skulle kunna få ett värde av det.

2. Identifiera vad du brinner för. Det låter kanske uttjatat, men det är faktiskt helt avgörande. När du jobbar med något du älskar märks det i allt du gör. Dessutom orkar du hålla ut när det känns motigt. Här gör du klokt i att gå tillbaka och se vad du hittade när du jobbade med din vision, dina värderingar och din personlighet.

3. Leta efter luckor. Vad saknas inom det område där du vill göra skillnad? Kan du identifiera behov som inte är tillgodosedda, eller hitta ett bättre sätt att göra det på?

4. Var specifik och våga välja bort. ”Jag har ett band som spelar live på fester” är ingen nisch. ”Jag sjunger lugna Metallica-covers ackompanjerad av harpa på bröllop och dop för dig som vill skapa en minnesvärd ceremoni för livet” – nu snackar vi nisch!

Våga välja (bort)

Att välja riktning är ett tecken på självinsikt och mod – inte begränsning. Var inte rädd för att välja bort vissa kunder eller möjligheter, för det är precis det som det går ut på – du kan inte tilltala alla. Men de som passar din nisch kommer att älska dig desto mer. Att inspireras av andra varumärken kan vara bra – men härma inte. Kom ihåg att det som gör dig unik är din styrka och det är svårt att kopiera.

När du lyckats spetsa nischen och målgruppen tillräckligt väl blir det bland annat enklare att sticka ut i bruset, prata med "rätt" kunder på deras sätt, vara trovärdig, ha ett tydligare erbjudande och ta mer betalt. Och det här med målgrupper och hur du når dem kommer vi att återkomma till många gånger.

Så, vad väntar du på? Din nisch finns där ute – och ju snabbare du vågar välja, desto tydligare kommer andra att se vem du verkligen är.

Vem tror du att du är? Den frågan brukar ju kanske användas i en mer negativ betydelse. Men här vill vi får dig att tänka till på riktigt… Vem tror och tänker du att du är? Hur väl känner du dig själv – egentligen? Och vad tänker andra? Nu är det dags att ta reda på det!

Vad är personlighet?

Till att börja med vill vi reda ut – vad är personlighet och vad är det inte? Det är ju lätt att direkt börja tänka på de beskrivande egenskaper (och många gånger floskler) som vi exempelvis skriver ner i våra CV:n, som att vi är ”glada, positiva och prestigelösa”. Eller att tänka på hur människor klär sig och vilket kroppsspråk de har. Och det är inte helt fel – men inte helt rätt heller.

Personlighet handlar nämligen om dina naturliga tendenser – hur du tänker, känner och agerar i olika situationer. Den är relativt stabil över tid och svår att påverka, till skillnad från exempelvis dina  värderingar, som kan förändras genom livet. Eller din klädstil och attityd, som du också har makt att förändra.

Det är också viktigt att poängtera att din personlighet inte är något du behöver ”fixa” eller göra om. Det handlar snarare om att bli medveten om den – så att du kan använda dina styrkor och förstå dina utmaningar.

Få insikt om din personlighet

Så hur beskriver man bäst sin personlighet? Och om man är osäker, hur tar man reda på det?

Emely berättar:

För min egen del blev startskottet ett test som jag skulle göra i samband med en jobbintervju för tio år sedan. På skalan över hur social jag var hamnade jag nästan allra längst ner – där jag bara föreställde mig att personer som är 30+ och fortfarande bor hemma hos mamma placerade sig. Och jag fick panik! Herregud, nu var allt kört, vad skulle de tro om mig egentligen?? Jag är ju verkligen inte totalt osocial! Eller..?!

Ovanför grafen fanns dock en liten markering även vid andra halvan av skalan samt en kommentar om att resultatet var ofullständigt. När jag kom till intervjun förklarade testledaren hur han tolkade mina svar och beskrev att jag är en person som fokuserar på mina arbetsuppgifter när jag är på jobbet, inte har behov av kaffepauser för social interaktion med kollegor för att få ny energi, men att jag kan vara social när jag vill. Exempelvis för att skapa relationer och samverka med kollegor för att nå resultat i jobbet. Och genast andades jag ut! Nu kände jag äntligen igen mig!

Personlighetstester

Personlighetstester, likt det Emely gjorde, finns i många olika varianter och är mer eller mindre vetenskapliga. De är också omdiskuterade, men om du använder dem som en källa till reflektion istället för ett facit så kan ett personlighetstest ge en del insikter om dig själv.

Ett av de mest kända testen är Myers-Briggs (MBTI). Det är ett test som mäter introversion-extroversion, sinnesförnimmelse-intuition, tanke-känsla och bedömning-perception. Testet handlar om att ta reda på vilka av dessa motsatta faktorer som styr dig mest och hur kombinationen av dina starkaste egenskaper formar din personlighet. På nätet finns ett gratis test där du kan testa dig själv och få fram ”din” personlighet: https://www.16personalities.com/

OBS! Vi vill här passa på att förtydliga (igen) att personlighetstester inte ska tas allt för bokstavligt. Vi människor är komplexa varelser och det handlar inte om att en gång för alla placera sig själv eller någon annan i ett fack – utan om att via testerna få nycklar till att förstå sig själv och andra bättre. Att få något att reflektera över, lära känna sig själv lite bättre och komma till insikt om att vi människor är olika – och att det därmed också är okej att vara sig själv.

Autencitet före perfektion

Just det där med att vara sig själv tycker vi är otroligt viktigt när du ska bygga ditt personliga varumärke. Det är ju kanske lätt att tro att du måste vara på ett visst sätt för att lyckas. Men det mest kraftfulla du kan vara är dig själv. När du förstår din personlighet och vågar stå i den, så bygger du ett varumärke som håller – och som känns äkta. Autencitet är starkare än perfektion alla dagar i veckan!

Är du till exempel en lugn och eftertänksam person? Då kanske ditt varumärke mår bra av att spegla det. Är du energisk och spontan? Låt det märkas! Det handlar inte om att passa in – utan om att stå ut på ett sätt som känns sant.

Övning – kartlägg din personlighet

För att kartlägga din personlighet kan du göra flera saker:

1. Skriv ner det du tycker är dina starkaste personlighetsdrag och det som särskilt utmärker dig som person. Reflektera till exempel över hur du brukar tänka och agera i olika situationer. Eller tänk på gånger när det har krockat med andra och ni har tänkt/agerat helt olika.

2. Gör ett eller flera personlighetstest för att få nya insikter om dig själv. Utifrån resultatet, skriv ner de egenskaper du verkligen känner igen dig i.

3. Fråga vänner och familj hur de skulle beskriva dig och din personlighet. Ibland ser andra saker som vi själva inte är medvetna om.

4. Utifrån alla resultat ovan, välj 3-5 ord som du tycker beskriver dig bäst (och som du vill ska prägla ditt personliga varumärke).

Mer om hur du använder personligheten för att ge liv åt ditt varumärke kommer vi att gå igenom här på bloggen och på vårt Instagram-konto @starkarevarumarke framöver. Missa inte det!

Du tar med dig dina värderingar vart du än går – men vet du vilka de är? Genom att identifiera vad du egentligen står för blir det lättare att fatta beslut, bygga relationer och bli tydlig i vem du är. Här får du hjälp att kartlägga dem.

I förra blogginlägget pratade vi om vikten av att hitta din vision och det du drivs av. Det leder oss in på värderingar, som ofta är tätt kopplade till drivkrafterna. Värderingarna är det som du står för och tycker är viktigt. De styr också hur du agerar, både medvetet och omedvetet.

För mig är det viktigt med rättvisa, ärlighet, empati och att utmana normer. Dessa värderingar ligger bakom mitt behov att vara kreativ och bidra till förändring. Dina värderingar kanske handlar om något helt annat, såsom hållbarhet, nyfikenhet, mod eller humor.

Genom att kartlägga vilka värderingar som du navigerar efter kommer det att bli enklare att fatta rätt beslut i strävan mot dina mål. Att ha tydliga värderingar kommer också hjälpa dig att bli mer trovärdig i andras ögon och synas i de sammanhang där du vill briljera. 

Alla värderingar är inte bekväma – men alla är viktiga

Vi har alla värderingar vi är stolta över – och andra vi kanske helst vill dölja. Men även de "obekväma" är viktiga att känna till. De hjälper dig att förstå dig själv bättre.

Våra värderingar är vad vi uppfattar som rätt eller fel, viktigt eller oviktigt, bra eller dåligt. Ofta är vi inte helt medvetna om vilka värderingar vi egentligen har, men de finns där och påverkar i väldigt hög grad vilka beslut vi tar och hur vi beter oss.

Det är till exempel många gånger våra värderingar som ligger bakom när vi blir arga, frustrerade eller upprörda över något som någon annan gör. Eller när vi ångrar oss eller till och med skäms över något som vi själva gjort.

Värderingar kan vara djupt rotade och svåra att ändra på, särskilt om de är omedvetna. Men de går faktiskt att påverka. Förutsatt att du medvetandegör dem. Med andra ord är det lika bra att plocka fram allihop ur skuggorna, rikta strålkastarljuset på dem, sätta ord på dem och ta kontrollen.

Att du upptäcker såväl styrkor som svagheter är med andra ord precis som det ska vara. Det viktiga är att du bestämmer dig för vilka värderingar som gynnar och inspirerar dig och som du vill att andra ska förknippa dig med. Det är dem som du ska vara stolt över och lyfta fram.

Värderingar kan både hjälpa och stjälpa

Som nämndes i början är värderingarna kopplade till dina drivkrafter. Att du exempelvis ser en orättvisa i samhället som du vill förändra. Eller att familjen är det viktigaste i ditt liv och att du därför vill få mer tid för dem.

Att förstå vad du drivs av och hur din kompass fungerar hjälper dig att vässa din vision, välja nisch och att sticka ut. Det kan också hjälpa dig att få kontakt med andra som delar samma värderingar som du och hitta draghjälp mot dina mål.

Baksidan av myntet är att dina värderingar också kan stjälpa dig, om du inte ser upp. Det ligger nämligen mycket i uttrycket ”att leva som man lär”. Du kanske till exempel utger dig för att värna om klimat och miljö, men kör en bensinslukande bil, flyger utomlands två gånger om året, shoppar alltid nytt och orkar inte sopsortera. När omvärlden märker det kommer du att förlora både trovärdighet och anseende och ditt personliga varumärke urvattnas lika snabbt som badkarsvattnet töms när du drar ur proppen.

Så gör du för att hitta dina värderingar

Att ha koll på dina starkaste (och svagaste) värderingar är alltså superviktigt. Men hur ska du göra för att identifiera dem då? Även de som ligger gömda i skuggorna?

Det första du behöver göra är att ha handen på hjärtat och bestämma dig för att inte döma dig själv för det du hittar. När du är redo, ställer du frågor till dig själv och svarar så ärligt du kan. Skriv ner svaren. Hittar du inte kärnan så testa att ställa frågan varför några gånger efter varje svar. Det kan hjälpa dig att komma ner på djupet. Nedan är en lista över frågor som funkar bra att utgå från:

• Vad får mig att känna mig motiverad och engagerad?

• Vad vill jag göra för avtryck på min omvärld? Stort som smått.

• Hur vill jag uppfattas? Alternativt, hur vill jag inte uppfattas?

• Vad ger mig en känsla av meningsfullhet?

• Vilka beslut har jag tagit som varit svåra – men som jag är stolt över?

• När har jag sagt nej till något, och varför?

• Vad är viktigare för mig än pengar eller status?

• Vad uppskattar jag mest hos andra, såsom mina vänner eller kollegor?

• Vad hoppas jag att andra säger om mig när jag inte är där?

• Vad gör mig riktigt frustrerad eller arg – och varför?

• När har jag känt att något “skavde”, även om det verkade rätt på ytan?

• Vilket beteende hos andra gör att jag tappar förtroendet direkt?

Vill du ha fler förslag på frågor? Testa att ta hjälp av AI-verktyg såsom Chat GPT. Verktyget kan också agera frågeställare om du tycker det känns konstigt att fråga dig själv.

Efter att ha svarat på frågorna har du sannolikt ganska många ord och fraser framför dig. Det är dags att koka ner dem till något mer kärnfullt. Gör så här:

1. Skriv ner alla svar i punktform. Se efter om vissa värderingar återkommer, exempelvis "rättvisa", "mod", "lojalitet", "öppenhet" etc.

2. Välj ut 3–5 värderingar som känns mest centrala och viktiga.

3. Formulera dem som handlingar, inte bara ord. Till exempel: I stället för bara "empati" formulerar du det till “Jag försöker alltid förstå innan jag dömer.”

Kom du i mål? Härligt! Eller känns formuleringarna inte riktigt rätt än? Skruva tills de känns naturliga och minnesvärda. Var genuin och håll inte tillbaka. Värderingarna ska vara så mycket du och så tydliga att de kan guida dina vardagliga val och få ditt varumärke att glittra – inifrån och ut.

PS: Provtryck gärna dina formuleringar på någon som känner dig. Kanske får du ännu fler aha-upplevelser som hjälper dig att bygga ett starkare varumärke – och bli ett ännu modigare du?